Fettisdagen!
Historik
Forskare har kommit fram till att antikens folk, araber, greker och romare hade en motsvarighet till semlan som betecknar ett bakverk "skapat av finaste vetemjöl".[2] Semlan kom sannolikt till nordeuropa någon gång i början på 1200-talet. Den första nordeuropeiska avbildningen av en semla finns på en kyrkmålning i Danmark daterad till 1250.[3] Till en början bestod semlan enbart av själva vetebullen och den blev en statussymbol då de fattiga inte hade råd att köpa vetemjölet som krävdes för att baka den. Semlan finns även nämnd i de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det om tackoffer bestående av ”bakade semlokakor blandade med olio”[4][5] Skrifter talar även om att det i Köpenhamn redan på 1500-talet fanns "simlebagare".[2]
Ursprungligen bakades semlan utan några kryddor men med tiden blev semlan smakrikare. På 1500-talet började man gröpa ur semlan och blandade innehållet med grädde eller kokade innehållet med grädde och smör varefter semlan fylldes med röran. När mandeln blev en ingrediens i nordeuropas kök började man istället att blanda semlans innehåll med grädde och mandel.[2] Enligt sägen började man fylla semlan för att komma runt fastabestämmelserna som bara inkluderade bröd. Mer sannolikt är däremot att semlan fylldes av smakmässiga skäl.[4] På 1700-talet skapades hetväggen av tyskans Heissweck som betyder varma kilar, då semlan åts doppad i varm mjölk.[4][6][7]
Den moderna semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde skapades i slutet på 1800-talet. Kring 1850-talet började man lägga i mandelmassa i semlan och på slutet av 1800-talet började man kombinera grädde och mandelmassa i semlan vid servering.[7] Det blev populärt för kaféer att sälja semlan utan mjölk och med kaffe till, i slutet på 1800-talet.[4][5] Det dröjde dock fram till 1930-talet innan den moderna semlan blev vida spridd.[7] På 1950-talet avskaffades den ransonering på mjöl, socker och grädde som infördes under andra världskriget. Därmed fick också semlaätandet ett rejält uppsving. Det var emellertid enbart tillåtet att servera semlor på fettisdagen; ett förbud som togs bort på 1960-talet.[4][5]
Semlans traditioner varierar från land till land och från landskap till landskap.[8] I Sverige åts semlor ursprungligen enbart på fettisdagen, under fastan innan påsk. (I Skåne på måndagen, som kallades "bullamåndag".[9][10]) När traditionen att fasta upphörde i Sverige blev det istället tradition att äta semla, varje tisdag under fastans sju veckor. I modern tid har semlaätandet utökats ytterligare och semlor finns idag att tillgå varje dag i bageri från december till påsk.[11] I Sverige idag äts årligen cirka 40 miljoner semlor.[12]